Inga idioter hit tack.

Skämmes ta mig fan.

Hej jag heter Anna Lofflöw och jobbar på Lekeplaneten (en leksaksaffär i Sandefjord, Norge). Idag förberedde jag mig för en tuff dag, jag skulle nämligen jobba i 9 immar vilket är mycket för mig. Men med en fet matlåda så klarar till och med Anna en 9 timmars dag.

Första sysslan för dagen var att öppna 51 kartonger med byggbitar till ett zoo. Jag skulle öppna dem så att det inte märktes eftersom att de skulle tejpas igen sen. I alla kartonger fanns det tre till kartonger, jag skulle öppna en av dem ”väldigt försiktigt” för att finna en bit som saknades. Ganska meningslös uppgift, varför inte bara anta att biten saknades i alla lådor. Inte ens när man kommit igenom hälften av kartongerna kunde man få se sannolikheten att resten också skulle sakna biten (50% vafan). När alla var öppnade och svaret som jag redan från början hade gissat ”att biten saknades i alla” stämde korrekt. Då var det bara att tejpa ihop hela skiten igen, detta tog mig tre timmar att göra…

Nästa uppgift för dagen var att göra mig av med massa kartonger och papp. Detta är något som måste göras i en så pass stor leksaksaffär som Lekeplaneten pga. alla kartonger med varor som kommer hela tiden. För mig är denna uppgift ganska ny då jag hade intro förra veckan hur man skulle göra. Då var Therese (min boss) med för att hjälpa till. Här kommer en förklaring om hur man gör: Först måste man ha en liten, liten nyckel så man kan starta maskinen. Ja, det är en maskin vi snackar om. För de som är intresserade av att ta sitt liv så kan jag ju slinka in med ett lite tips, för den maskinen skulle nog fungera alldeles utmärkt till detta. Man slänger typ i all skit i en container som mosar allt, skulle jag vilja beskriva det med. Sen ska man köra ut alla kartonger med en hand truck (jag är inte jätte bra på att manövrera den haha). Efter att jag och Therese var färdiga med alla kartonger och med introduktionen pekade hon på ett par pappersrullar som var 7 meter höga. Just fan, vi skulle ju tagit med dem!

Tillbaka till mig. Ja, nu var det min tur att få sköta hela denna uppgift helt alene vilket jag inte tyckte skulle vara någon som helst svårighet. Det gick gallant (dock lite rangligt med truckkörandet)och jag var nästan helt färdig. Då såg jag pappers rullarna! Nu ska jag allt göra mig av med dem, att visa lite eget initiativ är ju bra i jobb J. Jag tog tag i rullarna som var 5st och 7 meter höga. Fy fan vad tungt säger jag bara, men jag lyckades få fram dem till pappersödeläggaren. Knappt att jag fick i dem i kontainern, men ”superstarka Anna” lyckades. De mosas lite halvt och jag hjälper till att trycka dem längre in i maskinen. Plötsligt ser jag en metallbit sticka ur ett rör. FAAAAAN! Jag upptäcker då att det inte bara är papper i rören utan metallskenor (maskinen är gjord för papp). Paniken väller ut i min kropp och jag börjar agera fort som bara fan. Jag ställer mig och försöker dra ut dem från maskinen, dragkampen varade i en evighet, men till slut vann Anna.. Metallskenorna är böjda där maskinen mosat dem, men en metallskena är hel, en halv och en böjd. Alltså var det två stycken rör som inte innehöll metall. Fan, fan, fan, är det ända som rör sig i Annas skalle, skammen är stor. Men lite generat ställer hon tillbaka metallbitarna i ett hörn på lagret och pappersrören mosar hon ner i maskinen och de försvinner ur sikte. Vad fan ska jag ta mig till!

Jag vågar verkligen inte berätta denna händelse för min chef för då lär jag bli utsparkad med huvudet före från jobbet, men det finns hopp att hon inte märker… (eller inte). Nu är det i alla fall försent för att erkänna…

Fan, som ni förstår vill jag bara sjunka genom marken idag. Hade nästan en tanke på att hoppa ner i maskinen själv, men uteslöt alternativet ganska snabbt. Någon som har tips på vad jag ska ta mig till? KLÄM UT DEM FÖR FAN!!!

Varför är jag så JÄVLA KLANTIG och BLÅST?

Julferre

Här har vi några bilder från det stora "omtalade" julpartyt. Anna, Wendela, Soffy och Mickan inledde kvällen med juledrinkar gjorda av kanelsockerlag, massa apelsinbitar, apelsinjuice och viktigast av allt: massor vodka. Vännerna började ivrigt hälla i sig drycken, vilket slutade med; karatefyllan, som de välkomnade med öppna armar. I början av kvällen spelades paketleken och för första gången i mitt liv fick jag alla bra saker :) Redan då såg kvällen ljus ut och när resten av gästerna entrade kom partyt igång (men den stela stämningen varade i typ 40 min innan alla blev rå-packade). Därefter försökte jag få igång folket genom att tagga sönder Sebbe för att han skulle fixa ett disco. Då har han druckit så pass mycket att han tyckte min idé var super, han fick dock stå på dansgolvet i en kvart helt alene innan folk förstod vad vi hade fixat, men inga ledsna miner för det inte.

Vi var som vanligt ute och klättrade på fontänen, därav den fina gruppbilden haha. Börjar bli lite av en tradition att se oss klängandes ute på fontänen vid 4 snåret varje lördagsnatt ;). Klockan halv 5 började folk dra sig hemåt, men Rasmus och Ludde som fortfarande var partysugna och ville få ut så mycket som möjligt av denna underbara julfest fortsatte partyt med mig och blonskallen. Framåt halv sju kom de på idén att krypa till kojs, alla fyra i Wendelas och Soffys säng. Där lyssnade de på Luddes "Klassiska amerikanska julåtslista" som hånades med ett asgarv av hans tre goda vänner. Sen var det sovtime med massa KOS!

mitt nyår.

2010 kommer att firas i knutkollektivet, troligen kommer bara Anna och Wendela, eftersom att Soffy jobbar och Mickan flyr sin kos. Sebbe kommer troligen att dra hem och om han inte skulle göra det vill han säkert ändå inte fira med oss utan sitta uppe på sitt rum. Eric har bättre för sig och Emelie kommer nog dra hem till vänner och familj. Snumma summarum. En superstor och lyxig middag som de båda vännerna kommer svulla i sig och sedan få ont i magen. Dricka varsin champagneflaska och bli råpackade, få massa bravader tillsammans som de är så duktiga att ordna. Tanken är säkert att de ska ut på stan och röja. MEN. Slutligen somnar polarna innan tolvslaget!

Därför hoppas både Wendela och jag att vi skaffar några vänner i helgen som tänker tillbringa nyår här i Sandefjord, att Klinga har flyttat hit och joinar våran middag. Sen bjuder vi in ALLA som kan tänka sig komma på ett supernyår, med trerättersmiddag, raketskjutning från våran perfekta takterrass (eller i alla fall få hålla i ett tomtebloss var), kanske möjligen en utgång i den stora staden och till sist samla ihop ett gäng randoms för efterfest som senare Soffy kommer och hänger på kl 07.00! HAHA låter inte alltför otroligt?

Men ärligt. Kom!

wendela är stolt över mig

Igår ballade kvällen ur en aning. Några anledningar var kanske att: Jag var övertrött, hade precis lärt mig evenemang funktionen på facebook och pimpat två stycken inbjudningar, vunnit tre auktioner på tradera vilket gjorde mig superlycklig och att jag satt och letade techno-julsånger med blondskallen. Vi såg det framförallt mycket roande när vi fann tre flugor som fjärtade Jingle Bells på youtybe (vår humor...). Samtidigt som allt detta skedde satt vi och snackade med Ludde på facebookchaten "där allt händer" om alla idéer och planer vi har för årets julfest här i kollektivet. Dock är det bara 5 st som har tackat ja till våran inbjudan (vi som har kommit på festen) haha.

Kvällen slutar någon gång kl 3.00 då jag kommer på att jag börjar kl 10.00 dagen efter. Wendela avslutar med att säga: Jag är stolt över dig Anna, inte alltid man får spendera såna nätter tillsammans med dig! haha

Och titta, sitter man inte uppe tidigt på morgonen, käkar frukost och ska snart gå till jobbet?
Jag klarade det!

Stryp mig långsamt.

Härligt skype samtal idag. fan.

SuperStrippandeSSSSS-Soffy

I måndags fann jag en halv cigg på mitt nattusbord, den hade tydligen Soffy också spanat in och kom med ett bud på 5 riksdaler för den lille ciggisen. Jag kännde mig missnöjd över budet och hittade istället på ett nytt, som Soffy antog direkt. Mitt slutliga bud var att hon skulle strippa för mig ;) och inte till vilken låt som helst utan, La Passion med Gigi D'Agostino.

Jag säger bara det, mycket bra underhållning! Däremot så saknade jag att du inte spankade dig själv, men kanske var det ciggens längd som gjorde att momentet inte fick en uppenbar plats i showen. Men nu Soffy, har jag funnit en extra lång cigg så lite spank för den kanske??? ;) ;) ;) HAHAHA

Ps och Ds

Jag glömde minsann att nämna en mycket viktig liten detalj på ferren i fredags. Så här var det:
Under kvällens gång står superfulla Mickan, Anna och Wendela i köket när vodkan kommer till plats. Kaffekoppar flyger runt i hela köket och alla fick en kopp med vodka, var "supergott". Dock är alla för fulla för att fatta att man kanske inte ska häva en deciliter vodka i ett svep och gör det ändå. Man kan säga att det var här någonstans som festen urartade. Till exempel får jag en sjukt bra idé, jag ska minsann fixa en vattenpipa som var så stor succé på förra partyt. Jag börjar mecka med pipan och ska slutligen tända kolet. Jag visste att det fanns ett kol kvar, men med all alkohol bestämde jag mig för att det finns absolut inget kol kvar. Hur ska man då lösa problemet? Jo, smart som man är kom jag på att det satt en liten träkloss i mitt fönster (som ska stötta upp min fönsterbräda så att den inte åker i backen). Den kan man ta tänkte Anna och sprang in på sitt rum för att hämta träklossen. När man väl kom ut i köket var alla där och väntade spänt på vattenpipan. Vi försökte tända träbiten men till vår stora förvåning ville den inte bli kol. Anna får en ny snilleblixt, hon springer efter nagellackborttagningsmedlet (trodde väl att det var sak samma som tändvätska). Efter att hon dränkt träbiten med det så gör hon och blondskallen ett nytt försök. Oj vad det brann, de goda vännerna lägger den brinnande eldbiten på plats och Wendela börjar suga. Det brinner där uppe på toppen av vattenpipan och Wendela drar stora djupa andetag för att få igång piphelvettet och så slocknar elden. Jag tror faktiskt att jag hällde på ännu mer aceton medan Wendela stod och sög, alltså dränkte vi nog pipan i det. Tände på nytt och så höll vi på ett bra tag innan vi gav upp.

Nu i efterhand förstår vi faktiskt hur blåsta vi var som stod och andades in acetongaser vilket måste vart mycket farligt, det konstiga är att ingen stoppade oss, alla andra tyckte väl också att det var en toppen idé haha.

Dagen efter hittade jag kolet i påsen, där det alltid har legat!